Syftet med det här arbetet är att undersöka hur Individualiserad undervisning fungerar i praktiken. Fyra huvudområden,som anses vara grundläggande kriterier för Individualiserad undervisning dvs. ansvar, planering, motivation och kontroll undersöks närmare. För att undersöka detta använde jag mig av fem kvalitativa intervjuer med lärare som dagligen arbetar med Individualiserad undervisning i grundskolans senare år. Erhållna resultat visar att variation av innehåll och arbetssätt fungerar enligt teorin.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka olika lärares förhållningssätt till Individualiserad undervisning inom matematikämnet i de tidiga skolåren. Lärarnas uppfattningar står i fokus. Utifrån detta syfte formuleras frågeställningarna som avser att ta reda på lärares uppfattningar om Individualiserad undervisningsinnebörd, eget arbete med Individualiserad undervisning i matematik och de faktorer som möjliggör eller begränsar en Individualiserad undervisning. Insamlade data grundar sig på intervjuer av fyra verksamma grundskollärare. Materialet analyseras med utgångspunkt i både fenomenografi och ramfaktorteori.Resultatet visar likheter och skillnader i lärarnas uppfattningar om Individualiserad undervisning, vilket visar sig tydligt i deras sätt att genomföra undervisningen.

Individualiserad omvårdnad är något både patienter och sjukvårdspersonal strävar efter. För att legitimera individualiserad omvårdnad som eftersträvansvärd krävs dock en förankring av begreppet i omvårdnadsvetenskaplig litteratur. Studiens syfte är att utifrån omvårdnadsvetenskaplig litteratur undersöka:? Vad individualiserad omvårdnad är? Hur denna individualiserade omvårdnad beskrivs i omvårdnadsteoretisk litteratur? Hur individualiserad omvårdnad kan uppnås? Hur omvårdnad kan se ut när den inte är individualiseradDatamaterialet består av omvårdnadsteoretisk litteratur från sent 1800-tal fram till idag och resultatet visar att individualiserad omvårdnad är grunden för god omvårdnad. Denna goda och individualiserade omvårdnad skapas i en jämbördig relation mellan sjuksköterska och patient, en relation där sjuksköterskan lyssnar och kommunicerar.

Denna kvalitativa intervjustudie undersöker komplexiteten kring att bedriva en Individualiserad undervisning. Fyra andraspråkslärare intervjuas om deras uppfattningar kring en individanpassad undervisning och om vilka fördelar och svårigheter en sådan undervisning medför. Elevunderlaget i andraspråksundervisning skiljer sig markant jämfört med all annan undervisning. Denna undervisning kännetecknas bland annat av elever med olika utbildningsbakgrund, utvecklingslägen i svenska samt olika modersmål. Studiens övergripande syfte är således att ta reda på hur en Individualiserad undervisning kan genomföras under de mycket speciella förhållanden som andraspråksundervisning innebär.

Syftet med vårt arbete är att ta reda på vad begreppen individualiserad resp.individuell matematikundervisning betyder för olika lärare. Vi är också intresserade av att få veta i hur stor utsträckning de individualiserar sin undervisning, om de är nöjda med detta och om graden av individualisering skiljer sig åt mellan de olika årskurserna.För att få svar på våra frågor har vi gjort en enkätundersökning med lärare från olika årskurser där vi ställt frågor som är relaterade till vårt syfte.Resultatet visar att de flesta lärare har en klar bild av vad individualisering betyder. Det visar sig också att det finns ett stort intresse och en stor vilja att arbeta med individualisering av matematik trots att det ofta föreligger olika hinder, såsom tidsbrist och kunskap..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur fyra verksamma gymnasielärare tolkar begreppet individualisering, samt hur de undervisar utifrån läroplanens krav att de ska ha en Individualiserad undervisning. Metoden för undersökningen är den kvalitativa intervjun och den har valts för att möjliggöra att en helhetsbild av respondenternas enskilda sätt att undervisa på kan åstadkommas. Resultatet visar att intervjupersonerna har en god förståelse för begreppet individualisering och att denna förståelse medfört att respondenterna upplever det som en omöjlighet att lyckas med att fullständigt individualisera sin undervisning. Det har framkommit ett mönster i hur dessa gymnasielärare undervisar, de påbörjar de flesta lektioner med en genomgång av det stoff som de avser att eleverna ska arbeta med under lektionen. Lektionen avslutas därefter med att eleverna får arbeta med undervisningsmaterialet på egen hand med läraren som hjälp om det skulle behövas.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om vi kunde se en förändring i elevernas inställning till skönlitteratur, när de fick arbeta med noveller på ett varierande och individualiserande sätt. Undersökningen tog plats i en klass 7 på två olika skolor i länet under en sju veckor lång praktikperiod. Metoden byggde på en enkät som innehöll öppna frågor. Eleverna fick även vid två tillfällen skriva ner sina tankar och åsikter om novelläsning i sina loggböcker. Projektet avslutades med ytterligare en enkät som skulle visa om eventuell förändring hade skett.

Syftet med vår studie är att undersöka på vilka olika sätt verksammapedagoger säger sig förhålla sig till begreppet individualisering. Utifrånsyftet och frågeställningar har vi valt att intervjua tre lärare som undervisar imatematik i år 4-5. Resultatet visar att samtliga tre lärare har i principsamma definition av begreppet men skilda förhållningssätt. Enligt forskningfinns det ett flertal olika former för läraren att individualisera sinundervisning, men de flesta forskare förespråkar dock en kognitivindividualisering. Våra resultat visar att ingen utav de tre intervjuade lärarnabeskriver sin undervisning, som en fullständig kognitiv individualiseradundervisning.

Med utgångspunkt i min egen kunskapslucka kring elevgruppen svagbegåvade, trots flera år på Lärarhögskolan i form av lärarutbildning och ett flertal fristående kurser, så ville jag undersöka hur forskningen såg ut på området. Bilden som växte fram visade på ett osynliggörande av denna elevgrupps problematik. Ett osynliggörande som dels visar sig i lärarkårens kunskapslucka kring dessa elevers behov och förutsättningar, och dels i de styrdokument som skolan följer. Varje elevs rätt till undervisning efter behov och förutsättningar, en så kallad Individualiserad undervisning, har stått i fokus sedan 1994 med dåvarande läroplan, Lpo94. Dessvärre tolkades detta med att eleverna fick mindre lärarledd undervisning och själva fick ta ett större ansvar för sitt eget lärande.

Studiens syfte var att belysa individualiseringsbegreppets innebörd med fokus på det sociala samspelets betydelse i lärandet. Intentionen är att föra resonemang kring metodval, självständigt arbete och dess konsekvenser för att ge upphov till ett nyanserat tänkande om individanpassad undervisning. En kvalitativ forskningsmetod har nyttjats med ostrukturerade enkäter samt en blandning av ostrukturerade och deltagande observationer. Studien genomfördes med 4 lärare på två olika skolor som var verksamma i år 1-4. Resultatet visar att en individualisering är ett tillgodoseende av elevens behov och förutsättningar.

Mitt syfte med denna uppsats är att ta reda på om det finns ett samband mellan specialpedagogik och musisk undervisning. Jag vill ta reda på om speciallärare/specialpedagoger använder sig av musisk undervisning. I examensarbetet har jag intervjuat tolv speciallärare/specialpedagoger, jag har även använt mig av litteratur där jag främst inriktat mig på olika inlärningsstrategier. Detta gjorde jag för att finna lämpliga metoder som jag kan använda mig av i mitt dagliga arbete med elever. För att belysa vikten av olika inlärningsstrategier tar jag upp några forskares perspektiv på lärande, läroplanen för grundskolan, specialpedagogikens historia och vad musisk undervisning är.

Syftet med denna studie var att beskriva skolans uppdrag gällande individualisering och arbetet med den individuella utvecklingsplanen (IUP) samt att ta reda på lärares och elevers uppfattningar om detta och hur det används i den praktiska skolverksamheten. Med hjälp av enkäter och intervjuer fick vi en bild av hur lärare och elever upplever detta. Resultatet visade att lärare individualiserar sin undervisning på olika sätt, och att eleverna var nöjda med den hjälp och den uppmärksamhet de fick. Lärarna använde IUP som ett hjälpmedel vid utvecklingssamtalen, men mer sällan i den praktiska skolverksamheten. Eleverna hade endast liten medvetenhet om IUP..

I denna studie har jag tittat närmre på hur lärare arbetar med att individualisera undervisningen för elever i behov av särskilt stöd och för elever i den traditionella skolan. Jag har också tittat på hur en teoretisk lärare arbetar med individualisering i den traditionella skolan och vad som skiljer i den teoretiska lärarens arbetssätt jämfört med den praktiska läraren (idrottsläraren). Vad innebär ett individualiserat arbetssätt för idrottsläraren och vad finns det för skillnader i att arbeta individualiserande på en traditionell grundskola jämfört med en särskola. Mina resultat i denna uppsats tyder på att för både idrottsläraren och den teoretiska läraren ställer en Individualiserad undervisning krav på planering och förberedelser inför lektionstillfällena. Ett individualiserat arbetssätt behöver dock inte vara mer tidskrävande än traditionell planering.

I denna studie har vi undersökt hur pedagoger lägger upp undervisningen i förberedelseklasser och vad de fokuserar mest på i sin undervisning för att eleverna ska tillägna sig det svenska språket på ett så effektivt sätt som möjligt.För att ta reda på detta har vi använt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger som arbetar i förberedelseklasser. Vi har intervjuat fem pedagoger på fem olika skolor i Mellansverige.I studien har vi kommit fram till att pedagogerna utgår från en Individualiserad undervisning i arbetet med andraspråkseleverna. De använder mycket bilder och kroppsspråk för att förtydliga och göra undervisningen så konkret som möjligt för eleverna. Vi har observerat att pedagogerna fokuserar på språkutvecklingen och läs- och skrivinlärningen hos eleverna och i arbetet med detta använder de sig av flera olika metoder för att ta hänsyn till elevernas förutsättningar och behov..

Jag har genomfört en studieresa till A.C.E.-Tabor, Danmark, där jag studerat en annorlunda pedagogik, A.C.E. (Accelerated Christian Education), som bygger på Individualiserad undervisning med eleven i centrum och där eleven själv sätter sina studiemål.Det som särskilt väckt mitt intresse är att man utgår från bibeln i undervisningen och försöker lära eleverna efterfölja Jesu karaktärsdrag, som avspeglas i undervisningsmaterialet och lärarnas förhållningssätt. Jag har försökt finna idéer och tankar inom pedagogiken som skulle kunna berika vår religionsundervisning. För att få en bild av hur religionsundervisningen bedrivs i dagens svenska skolor, har jag använt mig av en enkät, som låg- och mellanstadielärare fått besvara.Av enkäten framgår det att så gott som alla lärare använder sig av bibeln i undervisningen, främst som uppslagsbok för egen förberedelse och för att visa omfång och uppläggning. Etik och moral anses viktigt, men många skulle gärna ha mer kunskap i ?ämnet?..